Jag är fruktansvärt trött psykiskt. Har inte heller sovit så bra på 2 nätter.
Efter mina syskon varit där igår så åkte syrran till Stenungsund. På vägen hem till Varberg igen så svänger dom inom Kungälvs sjukhus för att se i fall mamma kanske var vaken nu. När dom kommer till hennes sal så hon och hennes säng borta. Dom får tag i sköterskan som berätta att hon är iväg för att genomgå tester såsom muskler (kan hon svälja). Hon hade varit borta en halvtimme och skulle vara borta minst lika länge till. Dom sa att hon skulle genomgå magnetröntgen senare och att dom skulle höra av sig. Syrran skrev en lapp till mamma som sa att vi alla tänker på henne sen åkte dom hem till Varberg och hämta sin son från dagis.
Senare mot kvällen, under besökstiden, så åkte brorsan tid igen med förhoppning om att hon skulle vara vaken. När han kommer in i salen så ser han att hon sitter upp i sängen och försöker ta sig därifrån. "Mamma vart ska du?" "-Röka" "-Tror inte det är en sån bra ide" . Hon är intrasslad i sladdar och bror säger till sköterskan som ska ge henne ett nikotinplåster. Bror pratar med mamma och ser att hon verkar mycket bättre men att hon svammlar om konstiga saker såsom att varför dom tvättar hundarna i tvättmaskinen här, att hennes granne heter Allan fast han heter Morgan. Hon satt också och gnagde på ett halvt smörgåsrån och drack Fanta ur ett sugrör även om det kanske inte var bästa valet av dryck då hon fick ont i magen.
Otroligt skönt och se att hon var vaken och kan prata och röra sig även om hon var förvirrad som bara den. Hoppas att det blir bättre då hon blandar ihop en massa samt att talet inte var jätteklart.
Som vanligt så visste inte någon nåt om mammas tillstånd. Man hade inte gjort någon magnetröntgen då maskinen var på service... Och man visste inte om man skulle göra det imorgon heller då väntelistan var lång... Man blir förbannad. Tydligen så hade man gjort blodtester för vissa saker men det testresultatet visste man inte var den tagit vägen men "hade det varit något allvarligt så hade man sagt till doktorn".... Suck :( Känns som ingen bryr sig, ingen har koll, man bryr sig inte och är slarviga.
Fick också reda på en annan grej. Syrran hade sagt till att när man skulle göra första röntgen så får man nog ge henne lugnande för hon blir rädd men att först kolla hennes blod efter alkohol då vi inte visste om hon kanske druckit. När syrran hade ringt och frågat hur det gått så visste inte någon nåt men att hon fått lugnade dels för det men också under natten för att sova (skrev om det tidigare). "Ja men visade hennes blodprov spår av alkohol?" Sköterskan kopplade bort henne och återkom sen och sa att provet inte visade något...
Senare när brorsan var där så hade man noterat att hennes blod innehöll höga halter av etanol >< Vilket innebär att det är livsfarligt att ge lugnande... Blir så trött och förbannad. Tänk om något hänt? Vi har inte heller fått pratat med en läkare än utan bara med många olika sköterskor som inte vet något och vill inte säga något...
Idag ska bror och syster dit vid 13-tiden så får vi se om vi kan få någon information. Tur att vi är ifrågasättande men ska det verkligen vara såhär...
Kramar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar