lördag 30 mars 2013

Älskade starka syster

Det har varit full fart med jobb och skola och så har man tänkt en himla massa. Syrran var och besökte mamma igår och det var en markant skillnad från förra veckan min syster var där. Mamma var mycket piggare och klarare och hon verkligen sken upp när syrran, John och Viking kom in i salen för att hälsa på. Det värmer verkligen mitt hjärta att höra och jag blir helt tårögd. Lilla älskade mamma.

Som vanligt så är det strul med kommunikationen och syrran får jaga människor för att få några svar. Vi har väntat på att Stenungsunds kommun ska höra av sig ang vårdplaneringsmöte för mamma. Vi hade fått informationen att dom skulle kontakta någon av oss barn, så syrran eller brorsan. Ingen ringde. Igårkväll när syrran hälsar på mamma så får man reda att dom ringt sjukhuset och planerat mötet med dem så på tisdag kl 10. Man blir ju så jävla trött. Försöker dom ha mötet utan oss funderar man på? Lyckligtvis så kunde bror vara med och kanske nu också syrran, måste bara fixa om i planeringen. Tråkigt att man själv inte får vara med. Det är ju gott att man får reda på det på en röd dag så man inte kan ringa och planera om det och att det är röd dag på måndag med :/
Mötet ska hållas hemma hos mamma. 8 pers plus mamma, plus syskonen. Fullt hus. Dom kommer inte få plats då mamma är en samlare ^^  Jag har blandade känslor. Är glad att mamma får en förändring i sitt liv då det behövs bryta ett gammalt mönster. Jag och syrran har ofta sagt till varandra, kan mamma verkligen vara lycklig med sitt liv? Vi fick ju bekräftat av arbetsterapeuten att mamma sa att hon inte var lycklig inte mådde så bra. Det skär i ens hjärta.. Man frågar ju mamma hur hon mår, hon säger allting är bra och man frågar, menar du verkligen det och svaret är ändå ja. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det kommer bli bra. Hon verkar förstå att hon ska in på ett korttidsboende. Jag är nervös att på tisdag så kommer dessa 8 människor kanske säga för mycket, att det blir för mycket för mamma att ta in, för stora förändringar för snabbt och att hon kanske blir arg på oss. Men vi vill bara hennes bästa. Håller tummar och tår att saker ska bli bättre.

 Jag är så glad för min syster som är min bästa vän.  Funderar på att få detta halsbandet tillverkat från en kvinna i USA
Kram på er

måndag 25 mars 2013

Bättre

Har inte kunnat prata med syskonen på några dagar då det varit sjukdomar och busy life. Fick pratat med syrran igår och läget är oförändrat. Mamma är på bättringsväg och man ger henne medicin mot epilepsi. Idag hoppas vi får grönt ljus från magnetröntgen. Men fortfarande har vi inte fått en 100% diagnos. I lördags kom magsjukan till mammas avdelning så man har inte kunnat besöka. Stackars mamma som kräkts en massa.

Det är jävligt mycket som gått fel i mammas fall och vi kommer att anmäla Kungälvs sjukhus. Helt jävla ofattbart.

Jag kan ju villigt erkänna att förra veckan var ett psykiskt överfall. Inte bara detta med mamma utan jobbet, skolan, förlora mitt bankkort, smärtor i knät och låret och Fitnessfighten. Så i fredags palla jag inte mer utan sket i träningen efter jobbet och tog ut Mathias på restaurang där jag lyxa till det med kyckling tortillas indränkt i ost samt pommes med majonäs och 1 glas kriek och 1 glas cola samt att vi dela på en efterrätt med choklad, glass och grädde. I lördags träna jag men åt lite godis och igår blev det ingen träning då jag kände mig lite hängig med ont i halsen och snorig och världens huvudvärk. Åt godis på morgonen då vi var på bio med Mathias jobb.... Jag kan konstarera att även om man inte är hungrig eller sugen på något så äter man ändå... Man äter för att det är gott och ger ett känslomässigt stöd.

Denna veckan ska jag också jobba tisdag till fredag heltid för att täcka upp för min kollega samt att jag har ett prov på onsdag igen. Jag vet inte hur det kommer gå med träningen denna veckan men ska försöka. På söndag är sista dagen med FF :)

Kram på er goisisar

torsdag 21 mars 2013

Uppdatering 4: Mamma

Idag var syster och bror och hälsade på mamma och hon mådde klart mycket bättre. Satt upp och pratade även om hon var väldigt trött. Hon hade äntligen fått duschat också och det var hon väldigt glad över :) Man känner så otroligt glad och lättad... Samtidigt så vet man fortfarande inte exakt vad felet är. Hon fick inte gjort någon MRI (magnetröntgen) idag heller .. En andra läkare har tittat på mammas journal och kommit fram till att hon hade ett epileptiskt anfall.. Så nu har dom satt henne på epilepsi medicin.. Syrran påpekade då att mamma har ont i magen och haft det länge samt att hon har förhöjda levervärden.. Hur kommer denna medicin påverka hennes mage? Ehh.. jaa.. det visste inte sköterskan. Vi har fortfarande inte fått pratat med en doktor.... Hade jag varit hemma så hade jag skakat om ett skrivbord eller två. Är så arg att jag darrar lite när jag skriver... detta är fan inte bra för hjärtat. Syrran och brorsan ligger på, är så himla glad att jag har dem.

Men som sagt det mest positiva här är ju att mamma verkar må mycket bättre även om hon fortfarande svamlar osammanhängande grejer. Vi hoppas att det också kommer släppa med tiden.

Syrran ska dit imorgon igen <3

Det var iaf en liten uppdatering. Jag måste försöka sova.

Natti gott kära vänner <3

Uppdatering 3: Mamma

Jag är fruktansvärt trött psykiskt. Har inte heller sovit så bra på 2 nätter.

Efter mina syskon varit där igår så åkte syrran till Stenungsund. På vägen hem till Varberg igen så svänger dom inom Kungälvs sjukhus för att se i fall mamma kanske var vaken nu. När dom kommer till hennes sal så hon och hennes säng borta. Dom får tag i sköterskan som berätta att hon är iväg för att genomgå tester såsom muskler (kan hon svälja). Hon hade varit borta en halvtimme och skulle vara borta minst lika länge till. Dom sa att hon skulle genomgå magnetröntgen senare och att dom skulle höra av sig. Syrran skrev en lapp till mamma som sa att vi alla tänker på henne sen åkte dom hem till Varberg och hämta sin son från dagis.

Senare mot kvällen, under besökstiden, så åkte brorsan tid igen med förhoppning om att hon skulle vara vaken. När han kommer in i salen så ser han att hon sitter upp i sängen och försöker ta sig därifrån. "Mamma vart ska du?" "-Röka" "-Tror inte det är en sån bra ide" . Hon är intrasslad i sladdar och bror säger till sköterskan som ska ge henne ett nikotinplåster. Bror pratar med mamma och ser att hon verkar mycket bättre men att hon svammlar om konstiga saker såsom att varför dom tvättar hundarna i tvättmaskinen här,  att hennes granne heter Allan fast han heter Morgan. Hon satt också och gnagde på ett halvt smörgåsrån och drack Fanta ur ett sugrör även om det kanske inte var bästa valet av dryck då hon fick ont i magen.

Otroligt skönt och se att hon var vaken och kan prata och röra sig även om hon var förvirrad som bara den. Hoppas att det blir bättre då hon blandar ihop en massa samt att talet inte var jätteklart.

Som vanligt så visste inte någon nåt om mammas tillstånd. Man hade inte gjort någon magnetröntgen då maskinen var på service... Och man visste inte om man skulle göra det imorgon heller då väntelistan var lång... Man blir förbannad. Tydligen så hade man gjort blodtester för vissa saker men det testresultatet visste man inte var den tagit vägen men "hade det varit något allvarligt så hade man sagt till doktorn".... Suck :( Känns som ingen bryr sig, ingen har koll, man bryr sig inte och är slarviga.

Fick också reda på en annan grej. Syrran hade sagt till att när man skulle göra första röntgen så får man nog ge henne lugnande för hon blir rädd men att först kolla hennes blod efter alkohol då vi inte visste om hon kanske druckit. När syrran hade ringt och frågat hur det gått så visste inte någon nåt men att hon fått lugnade dels för det men också under natten för att sova (skrev om det tidigare). "Ja men visade hennes blodprov spår av alkohol?" Sköterskan kopplade bort henne och återkom sen och sa att provet inte visade något...

Senare när brorsan var där så hade man noterat att hennes blod innehöll höga halter av etanol >< Vilket innebär att det är livsfarligt att ge lugnande... Blir så trött och förbannad. Tänk om något hänt? Vi har inte heller fått pratat med en läkare än utan bara med många olika sköterskor som inte vet något och vill inte säga något...

Idag ska bror och syster dit vid 13-tiden så får vi se om vi kan få någon information. Tur att vi är ifrågasättande men ska det verkligen vara såhär...

Kramar

onsdag 20 mars 2013

Uppdatering 2: Mamma

Efter mina syskon och John hade ätit så återvände dom till sjukhuset. Mamma sov fortfarande väldigt tungt. Min syster berätta att hon andades väldigt tungt och konstigt. Inte att hon snarka men att det var ändå ljudligt... Dom sätter sig där och bror tar mammas hand. Hon vaknar upp med ett ryck och tittar på  Martin, håller hans hand krampaktigt. Hon ser livrädd ut. Samtidigt så är hennes pupiller jättestora men hennes ögon är liksom "döda", dimmiga. Hon tittar på Frida, sen på John och hon börjar försöka säga något. Tungan hänger liksom snett ur munnen och ansiktet ser ut att hänga. De första orden förstår man inte alls men sen hör man "jag har inte sovit sen...." och så somnar hon igen och släpper brorsans hand. Hennes vänster arm darrar och det rycker i ben och kropp. Som att det verkligen är något fel på hjärnan och hon inte kan styra kroppen...

Man frågar sköterskan när doktorn ska gå sin rond (tydligen hanns det inte med imorse) då man gärna vill ha lite svar. Sköterskan vet ingenting och kan inte svara på något.. Syrran påpekar att mammas ansikte ser lite förlamat ut men hon säger att hon inget vet utan får vänta på doktorn. Som kommer vid halv tre. Då både bror och syster har barnen på sina respektive dagis i Torslanda och Varberg så kunde man inte stanna längre. Finns ändå inget man kan göra utan hon behöver sova. Man ska ta en andra röntgen på hjärnan som ska visa mer detaljer samt att man ska kolla muskelkapaciteten och se om hon kan äta något. Vi har påpekat flera gånger att mamma haft problem med sin mage under en lååååååång tid men inte sökt hjälpt för det och sköterskan sa att det fanns noterat i journalen.

Vi alla 3 är rörande överens om att vi måste ligga på. Det känns inte som att man gör något.. om det nu är att hon fått stroke eller hjärnblödning eller Gud vet vad så ska man väl få medicin ganska omgående? Allt hon får är dropp och lugnande... Man känner sig så maktlös... Den här väntan. Hon är ju verkligen ingen första prioritering, det märks... Mathias blir jätteförbannad när han hör detta. Detta hade aldrig hänt i Belgien. Visst du betalar runt 2000 kr för sjukvården per år och du får lägga ut pengarna själv först, men inom 5-10 dagar så sitter 90% av summan på ditt konto. Kvalitén och snabbheten är helt annorlunda här.

Jag känner mig frustrerad och ledsen. Kan inte tänka på något annat. Om exakt 2 veckor så är jag hemma.. funderar på att åka hem nu men vet inte vad det ska tjäna till. Sen tror jag mitt extrajobb inte blir så glada på mig. Så kluven. Det är bra att mina syskon har varit där. Syrran hade med sig lite tidningar och bad sköterskan hälsa till mamma från oss när hon vaknar upp. Så inte stackarn tror att hon är helt övergiven :'(

Efter doktorn gått sin runda och gjort en summering så skulle man höra av sig till syster eller bror. Så nu väntar vi....

Uppdatering: Mamma

Nu ringde bror mig och berätta att sköterskan inte visste så mycket. Läget är oförändrat sen igår. Hon kan fortfarande inte prata sammanhängande. Natten hade varit "orolig" så dom har gett henne lugnande. Lilla mamma som är så rädd för sjukhus... När de kikade in så sov mamma tungt. Man erbjöd sig att väcka mamma men dom kände att det var bättre och sticka iväg och äta och sen tillbaks igen om en timme.... Jag är inte förvånad att man inte vet något om läget.... Men man ska göra en andra röntgen av hjärnan som tydligen ska vara mer detaljerad.

Jag skrev ihop en dikt lite hastigt.

Mamma vad vore vi utan dej,
du måste ta hand om dig okej?
När vi var små du höll vår hand,
Du torkade våra tårar å tömde skorna på sand.
Du lekte och skratta med oss så det stod härliga till,
ytterst sällan du på din stol satt still.
Du la dig själv åt sidan, såg till att vi hade det bra
– vareviga dag.

På vinternmorgona du vedspisen tände,
på kvällen frågade du oss vad som i skolan hände
Du höll koll och strök dagar i almenackan,
Men så fan heller att du ska få stryka med, du rackarn.
Vi behöver dig alltid mamma - du så viktig är
När starka mamma är sjuk, det på oss tär

Du gav oss livet, du har lärt oss allt du kan
Du lärde mig kramas och att som människa vara sann
Vi vill att du ska få vara både frisk och kry
Ja, glad i ditt sinne utan massa huvudbry

Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå
Tänk vad mycket du sett med dina ögon så vackert blå
Du måste ta hand om dig själv
så du inte behöver vara i Kungälv
Mamma, mamma vi älskar dig så
Hoppas du detta i ditt hjärta både kan känna och förstå...

Älskade lilla mamma...

Min mamma har alltid haft ett väldigt stort hjärta och utåt så har hon alltid skrattat, haft ett leende och varit otroligt snäll mot alla människor. Men inom sig har hon alltid slagits mot sina "demoner" eller vad man nu ska kalla det. Jag har tänkt att dom heter Dr. Jekyll & Mr. Hyde för man vet aldrig vart man har dom. De flesta dagar är hon toppen men ibland kan hon vara så arg och bitter på allt. Hon hatar förändringar och kan inte hantera dem så bra.. blir lätt stressad som resulterar i ilska och sen tårar för att sen skratta. Det har varit många gånger man ska iväg någonstans som på kalas eller julmiddagar och mamma sitter på golvet vid strykbrädan och gråter av stress eller kippar efter luft inne på toaletten. Man har försökt var försiktig och tassat omkring detta, man vill inte göra henne upprörd. Att sträcka ut sin hand och röra vid hennes kind. Så varm och mjuk.

Igår efter jag slutat jobbat så gick jag ut genom porten, promenerade nedför kullerstensgatan och tänkte att jag skulle gå hem i det underbara soliga vädret. Min telefon ringer och jag hör att det är Viber. Syrran. Jag plockar upp luren och svarar glatt "Hej kompis, hur är det".. Det är helt tyst.. sen något konstigt ljud som jag tolkade som skratt.. sen hör jag min systers gråt och hjärtat hoppar över ett slag... Nu är det något med Viking, hennes son.... nej vänta, det måste vara mamma... De senaste veckorna har vi pratat mer och mer med mamma då hon är svår att få tag på, är frånvarande, har smärtor i magen som bara blir värre. I fredags hade syrran äntligen fått tag i mamma och hon berätta att magen är sämre.. att hon spyr och inte ens kan behålla vattnet hon dricker.. Syrran ber henne att åka till doktorn eller i alla fall ringa sjukupplysningen. Mamma är så otroligt rädd för läkare, sjukhus och framförallt sprutor vilket resulterat i att hon ALDRIG någonsin går till läkaren. Sist hon var där vad för sitt knä i höstas men innan dess var det nog 10 år. Mamma säger att hon kanske ska ringa dem på måndag.. Hela helgen pratar jag och syster om mamma. Pratar om hennes livslängd.. 5 år? Nej knappats.. Vi pratar om pappa.. Att vi önskar så att dom kunde bli bättre på att ta hand om sina kroppar och hälsa.



Så när jag hör min syster gråta och säger mamma så tänker jag "Mamma är död. Borta. Hon finns inte mer". Jag hör John komma till luren och säger att mamma åkt ambulans till sjukhuset och att man misstänker stroke eller hjärnblödning då hon varit frånvarande och pratat sluddrigt så man inte förstår henne.. Syrran kommer åter till luren och är lugn. Vi pratar igenom det som hon vet och under tiden småspringer jag till spårvagnen. Viber bryts då 3G knappt existerar i det här landet. Jag får ett nummer till sjukhuset i Kungälv och är väldigt tacksam att vi bor så centralt så jag kan ta mig hem snabbt. Jag springer inom apoteket för att köpa Mathias medicin och sen springer jag hem. Loggar in på Skype och ringer sjukhuset. Inget svar. Ringer syrran och pratar lite. Ringer sjukhuset igen och får svar. Uppger mammas personnummer och namn och får prata med en sköterska som har hand om mamma. Jag berättar att jag är äldsta dottern och bor i Belgien. Dom väntar på röntgentid för mamma för att kolla hjärnan. Mamma har tappat medvetandet några gånger i ambulansen och kräkts. Hon kan inte prata, allt är osammanhängande.. Hon skrattar och gråter om vartannat och jag kan höra att sköterskan är väldigt konfunderad över detta. Jag förklarar att mamma är rädd för sjukhus och förändringar och att hon får den reaktionen i så fall. Klockan är halv sex på kvällen och mamma hade kommit in drygt en timma tidigare. Sköterskan berätta att dom kommer röntga om ca 2 timmar. Jag får mer information där dom berättar att EKG och blodtrycket är fint. Jag frågar om man kan hälsa på, besökstiden är fram till 19:00 men hon delar rum med en annan person som har hemlig identitet så hade kanske varit bra om man kom imorgon men vi får själva avgöra. Jag ger henne syrrans nummer och mitt belgiska i fall läget skulle förändras och lägger på. Ringer syster, upptaget. Ringer bror, upptaget. Får tag i syrran och berättar vad sköterskan sagt. Pratar sen med bror och vi kommer överens om att brorsan är kontaktpersonen då han ska jobba natten. Syrran funderar på att åka dit men från Varberg till Kungälv så tar det ett tag så skulle inte få hinna fram i tid... Vi väntar... och väntar...

Jag sticker till mataffären för behövde grejer.. När jag går runt därinne så spelar dom Sinead O'Connor - Nothing compares to you och för mig är det en mamma-låt. Vi växte upp med den. Mamma har alltid spelat massa musik hela vår uppväxt. Jag känner att tårarna stiger men blinkar fort bort dem... Ingen idé att gråta då man inte vet något än...

Vid 22 ringer syrran och berättar att hon ringt sjukhuset igen för att få reda på om röntgen var gjord och hur det gått. Den var gjord och som tur var så visade det ingen "skada" på hjärnan. Vi alla andas ut och slappnar av lite.
Vid 11-tiden idag så ska brorsan och syrran träffa doktorn och höra vad dom tror det kan vara och vad nästa steg jag. Jag sitter som på nålar nu... Är så glad att dom ska få träffa mamma.

Regnet vräker ner utanför fönstret just nu och jag vill bara träna. Blev ingen träning igår efter jobbet då allt liksom stannade upp... Men var behövligt för knät känns nästan helt bra idag.

Krama om era älskade. Allting kan gå så fort. Kram

måndag 18 mars 2013

Knäjäveln

Precis kommit hem från skolan, kl är 22:30, är ganska trött. Tränade imorse, sen pluggade jag.. men jag fick verkligen bita mig hårt i tungan för allt jag kunde tänka på att det verkligen behövde städas.. Jag mår verkligen psykiskt dåligt när det är strumpludd på mattan och damm på teven. Jag kan inte fokusera på något annat. Men det är bara i mitt egna hem jag har detta. Men det är för att när jag har städat klart så mår jag så himla bra. Är toklycklig. Som sagt, det kommer från barndomen...
Iaf så städade jag HELA lägenheten. Blev så bra så. Men tog ju nästan 3 timmar. Så jaaa, studietiden blev ju inte så bra inför detta provet :P

I alla fall.. mitt knä. Jag var ju hos specialisten förra måndagen och trodde jag bara skulle dit och prata med han ang om att operera bort min cysta i knävecket. Han undersökte mig och slet i mitt ben och knä i alla möjliga vinklar och konstatera att min smärta inte kom från cystan utan från att jag har en skada antingen i menisken eller ledbandet. Jag påpeka att inget syntes på magnetröntgen så det var därför min "husläkare" hade uteslutit det. Men han mena på att det kan vara en skada som inte syns. Så han ville först råda bot på det innan vi operera bort cystan. Så han ville påbörja en kortisonbehandling. Där och NU. Jag har ju på äldre dar blivit väldigt känslig mot blod. När man får sprutor så kommer det en blodsdroppe  Jag var inte alls förberedd på att han skulle ge mig sprutor redan där. Han tog fram 3 st och jag kollade snabbt upp i taket för kände att jag blev yr. Jag fick sprutorna och jag kan säga att det kändes konstigt när han sprutade in kortisonet i knät. Kändes liksom lite trögflytande.
Jag betalade och gick därifrån på stumma ben. Bad till högre makter att jag inte skulle svimma över Dr. Byns skrivbord. Det skumma är att jag fick noll information om vad detta innebär med kortisonbehandling så när jag kom hem så googlade jag det och läste att jag skulle ta det lugnt i 24 timmar om det var knät, annars är det 12 timmar. Jag gjorde väl inget speciellt men väntade med träningen i nästan 24 timmar iaf. Första 2 dagarna gjorde det ont och kändes konstigt men sen försvann det. Och jag kände att knät började göra mindre ont. Att det blev bättre. Samtidigt är jag lite irriterad då jag hellre hade väntat med detta tills efter Fitnessfighten. Men jag har kört på och det har känts helt ok. Fast igår så började jag få känningar i höger yttresidan av låret strax ovanför knät. Som att jag fått en muskelsträckning. Imorse när jag tränade så var det svårt att springa och när man gör enbensknäböj så hoppade jag över att göra det på höger ben då det gjorde för ont.
Idag har jag haltat lite och nu gör det ont runt knäskålen. Känns som det är något med muskelfästet. Jag hoppas bara att det är någon träningsvärk och att det går över fort. 13 dagar kvar.

Nu ska jag och Mathias kolla på Revenge och sen sova. Jag ska lägga ispaket på knät/låret under tiden.

Provet gick sådär. Va riktigt svårt. Men det var inte bara jag som tyckte det. Vi får resultatet på onsdag så jag får se.

Kramar

En go helg

Igår gick jag upp ganska tidigt och träna. Var en bra träning då jag hade mycket att ge. Är egentligen sjukt vad kroppen klarar faktiskt. Allt sitter i hjärnan.

Efteråt så stack vi iväg till en affär för att köpa annat myrgift. Vi har haft svartmyror sen i somras och provat olika medel men inget funkar. Vi fick tips av Mathias brors kompis att köpa en slags blå vätska. Sagt och gjort så åkte vi till en butik som skulle sälja detta men de hade lunchstängt. Också en grej jag stör mig på här, att allt är stängt söndagar och att dom har lunchstängt 1-2 timmar så butikerna stänger ner helt. Oftast mellan 11:30-13:30 så man kan aldrig göra ärenden på lunchen. Iaf så fick vi åkt till en annan butik i samma kedja som hade öppet. När vi kom hem igen så släppte jag av Mathias och sen begav jag mig till IKEA för behövde köpa vaniljvärmeljus och en läslampa för soffan :)

Som vanligt var det knökat på IKEA men jag fick handlat det jag skulle plus glödlampor, en ny mysigt filt för soffan samt kuddfodral, en fin glasskål på fot, en blomvas till och blommor med krukor. Jag måste säga att det känns skönt att jag har börjat köra bil här i Belgien. Trafiken är mycket galnare än i lugna lilla Sverige så känns skönt att jag tagit mod till mig :)

Igår var Mathias ute med sina vänner och firade St Patricks day men jag valde att stanna hemma då jag behövde plugga inför provet på måndag samt att jag fått magkatarr och det är inget jag ens önskar min värsta fiende. Somnade med näsan i boken så la mig tidigt. Mathias kom hem vid 03 tiden och imorse var han ganska bakfull ;)

Vi har varit iväg hos hans föräldrar och käkat middag. Alltid lika trevligt även om alla pratar i mun på varann, gapar till och slår näven i bordet ibland ;) Rias syster Hilde och man Eddie kom förbi också och lämna av en liten resväska då Mathias föräldrar ska flyga till Rom nästa helg för dom firar 28 års äktenskap :) Gulligt.


När vi kom hem så fastnade jag framför datorn då jag som vanligt vill byta bloggdesign ;) Märks det att jag är Vädur och lätt tappar intresset för något?  Jag har så många halvfärdiga projekt haha.

Sen drog vi på bio och såg Oz the Great and Powerful. Jag hade hört av många att den var tråkig, seg och sömnig så hade noll förväntningar. Men jisses vad bra den va! Vill se igen :) Både jag och Mathias älskade den. Så otroligt vacker film. Jag önskar man bodde i ett sånt vackert magiskt land :)
Nu sitter jag här och försöker plugga men istället skriver jag blogg, spelar Quizkampen och spanar på Ebay. Jag har verkligen pluggat dåligt. Imorgon blir det hårda tag. Blir nog att sova nu. Är tröttare än en gnu ;)

Kramar
Här är vår älskade bio Kinepolis
Fick smygta en bild på min älskling så ni får se han i kort hår :) Han passar bra i allt

lördag 16 mars 2013

I juli blir det en charmig herrgård i södra Frankrike

Har äntligen fått öppnat mitt bankkonto igen. Så nu slipper jag använda mig av Mathias bankkort och inloggningsdosa. Det är många gånger man varit ute på stan eller på jobbet och upptäckt att Mathias har tagit ur kortet ur min plånbok bara för att kolla sina räkningar och sen inte lagt tillbaka det. Efter 15 ggr detta händer så biter man sig så hårt i tungan att man börjar blöda för att inte skrika rakt ut!
Tog "bara" 4 veckor för banken att ändra mitt namn på kontot...

Jag kan konstatera att det är 2 saker jag inte gillar med Belgien
1) Allting tar sån tid när det kommer till pappersarbete och myndigheter av olika slag.
2) Belgare är otroligt otrevliga när man ska gå av och på spårvagn, tåg eller buss då dom knör sig som fan. Detta gäller även när man går på gatan då dom går 5 på bredden och vägrar flytta ihop sig lite utan man får gå långt ut i vägen. Gäller särskilt vuxna.


Dock finns det massa annat jag älskar med Belgien! :)

Snart åker jag hem till Sverige. Håller på och sliter av mig håret snart för att försöka planera tiden maximalt haha. Jag får nog bara ta det som det kommer ;) Jag kommer mest bo hos bror i Göteborg och sen blir det några dagar i Stenungsund för att träffa vänner och familj. Åh vad jag längtar. Sen vet jag inte när jag kommer hem nästa gång då jag och älsklingen ska till södra Frankrike i juli med hans familj. Dom har hyrt en charmig liten herrgård med pool. Ska bli så underbart!

Det är inte denna lilla herrgården utan en annan men jag vet inte exakt det konstiga franska namnet på stället men ska fråga på söndag då vi ska träffa Mathias föräldrar.  Dock är det snarlikt i alla fall :)

Nu ska jag sticka ut och springa. Sen in och träna, sen ut och springa, sen in och träna, sen ut och springa, sen in och träna. Voila så var 1 timma klar. Jag älskar verkligen upplägget. 16:e dagen idag med Fitnessfighten så nu har man gjort halvvägs. Jag känner mig lite mer "svullen" nu och måttbandet står still. Vågen visar att jag har gått upp 0.4 kg istället för ner senaste veckan. Men det kommer säkert att släppa, är ju som sagt halva tiden kvar. Jag älskar att jag gör övningarna bättre nu och verkligen ser framemot träningen. Nu klarar jag att springa fulla sträckor utan att pausa en enda gång plus att göra 15 armhävningar är inga problem, jag som kunde göra max 3. Men framförallt är jag gladast åt min hy. Så vacker den är. Inga röda utslag eller finnar och det lyser om den! Skoja med syrran igår och sa att jag kände mig som Nicole Kidman i hyn ;)
Jag har syndat lite igen med ett glas cola och lite Malteser samt en klick majonäs och en skål med flingor. Självklart inte tillsammas.. fy vad äckligt :P

Ha en go helg! Jag ska bli bättre på att uppdatera min blogg med. Känner att jag inte har så mycket att roligt att skriva om och då blir det inte av med det är de som bitarna i livet som räknas ju ;)

Kramar!


söndag 10 mars 2013

Fitnessfighten, 33% avklarat

La i massa slingor och tunnade ut håret lite i onsdags. Blev ok men inget jag jublar över. Carro Austin hade gjort det 150 ggr bättre ;) Men för 550 kr så är jag nöjd ;)
Mathias raka av sig nästan allt sitt hår :o Passar jättebra i det. Var jag som lyckades övertala han. Så himla fint ansikte och fina ögon den killen har.

Jag lagar mat nu, spagetti och köttfärssås. Gäller att äta var 3e timma. Nu har jag kört Fitnessfighten i 10 dagar och idag skulle vi väga och mäta oss. Jag har gått ner 2 kg och 10 cm (!) i midjan. Helt galet. 2 kg till och jag är nöjd liksom :) I fredags tränade jag inte, fick bara inte till orken för var så himla trött pga för lite sömn. Tror det är vädret som spökat då vi gick från minusgrader till 20 plus på 2 dagar :o Samt att det är tillbaks till några få plusgrader och snöblandat regn igen. Jobbade ju också 4 dagar samt skolan så blev väldigt mycket. Iaf jag har syndat med lite choklad och ett glas med Cola totalt sen jag började med FF. Trodde jag skulle klara det helt men icke. Inget jag hänger läpp för då jag ändå fått bra resultat. 33% av FF är klart!

Älsklingen köpte nya Tomb Raider spelet till mig. Han är helt enkelt så jävla bäst.

Längtar som attans tills jag flyger till Sverige. Denna gånger kommer jag verkligen flyga med pyttelite kläder så man kan få med sig massa göddigt till Belgien.

Kram på er goingar

tisdag 5 mars 2013

Så himla glad!

I morse var jag helt död.. Så himla trött i kropp och huvud. Jag hade nog för mycket energi igår med träning kl 6, jobb 8:30 - 17:30, skola 18-22 och sen städa en timma på det. La mig vid 11 men kunde inte somna förrän 00:30. Sov bra men jisses vad varmt det var. Vi måste verkligen köpa sommartäcken för dessa duntäcken fungerar inte så fort det blir plusgrader ute. Förra året sov vi ju bara med lakan och jag sover inte så bra då för man vill gärna ha sitt fluffiga skyddande täcke runt sig :D Ska spana på IKEA.

Hade satt klockan på 06 men tydligen glömt klicka spara för vakna av mig själv vid 6:50. Men då var det redan försent för att hinna träningen och laga lunch så jag satte om klockan till 7:50 men kunde ändå inte somna om för fåglarna kvittra, Mathias snarka och grannen dansade tango eller något ;) Gav upp vid 7:30 och stappla runt i lägenheten och lagade lunch och packade mellanmål. När jag gick till jobbet så hade jag en påse fylld med matgrejer haha.

Det sjuka är att sen jag börja med Fitnessfighten i fredags så har jag redan märkt resultat. Midjemåttet har minskat och jag har gått ner 1,5 kg (what da fuck O.o) men tror mest det är vätska. Det var tufft dessa första dagarna då man vänjer av kroppen från socker (hallå choklad??!) så man har fan haft en sjuk huvudvärk och suget på kvällarna är inte att leka med. Men igår märkte jag att det har släppt. Himla skönt för höll på att bli lite galen. Men det gäller verkligen att äta var 3e timmar för att hålla igång fettförbränningen så kroppen inte går in i "starve mode" och börjar lagra fett utan bara förbränner, förbränner. Samt att det håller suget borta. Känner jag att suget kommer så är det bara att tänka 2,500 euro + resa till Portugal för 2, snyggare kropp, mer energi och ge sig FAN PÅ ATT JAG SKA KLARA DETTA för att den ska vara som bortblåst ;)

Aww Mathias skrev precis till mig på WhatsApp och berätta att han bokat frisörtid för oss båda imorgon kl 13:30 på Biokappsalon Marianne (det stället jag gillar, aldrig mer det som ligger vid oss). Jag ska inte klippa mig men lägga i mer ljus slingor. Vill bli ljusare igen. Imorgon ska vi också till sjukförsäkringsfirman och teckna så vi får ambulans- och sjukhusförsäkring då jag ska träffa doktorn på måndag ang operationen av mitt knä.

Fina Caroline Austin hade klippt mig sommaren 2011 (vad tiden går) Och så blond ska jag bli igen :) Plus tunna ur håret då man har en man tjockare än Simba i Lejonkungen ;)


Massa kramar till er :)

söndag 3 mars 2013

Sverige-resan del 2/2

Ursäkta att det har dragit ut på tiden men här kommer sista delen av resan haha :D Jag flyger till Sverige i början av april och då ska jag försöka skriva varje dag där istället ^^

På söndagen så vakna vi av goa Viking där vi spana barnprogram, puzzla och käka frukost. John stack iväg till gymmet och jag och syrran packa ner Viking i sulkyn och vandrade in till centrum. Vi hade lite hopp om att Hemtex och Apoteket skulle var öppet men tji fick vi. Vi gick till ett jättemysigt café och käka semla. Mmm vad gott det var med första semlan :D Jag drack varm choklad till och syrran kaffe. Viking är en sån himla lugn och härlig kille. Han satt och gosa lite med sin fina mammas arm. Gullungen.

Café. Detta saknar jag verkligen i Belgien. Att sitta på café och mysa. 




Sen gick vi hemåt och svängde förbi syrrans vän och arbetskollega Katta som är på mammaledighet åt sin lille Melker. Katta är en sån himla fin och go tjej, jag är glad att syrran har henne. Självklart är det som med allt annat i världen, svårt att pussla ihop vardagslivet med familjen och sina vänner.
Sen var vi bara hemma och myste med lek, jag städade, John och syrran lagade mat. På kvällen kollade vi på "The Vow" och sen somna vi.

Syrrans kök. Mysigt :)
På måndag gick jag upp tidigt och tog tåget från Varberg till Göteborg så jag var där runt 11-tiden. Var så underbart att få komma in till kontoret och säga hej till alla goa underbara kollegor. Gjorde mitt hjärta så varmt och glad :))) Gick runt och hälsade på de flesta. Sen bjöd min chef ut mig, Janina och Emma på lunch på Palace. Oj vad dom hade byggt om där och gjort det så himla fint :D Nu i efterhand ångra jag att jag inte tog bilder. Var så uppslukad i lyckan av att träffa dem. Fick mest prata om mig själv och jag tycker alltid det känns så himla märkligt haha.

Massa kristallkronor i taket på Palace :)

Sen var jag på kontoret en stund och pratade. Strax innan 16-tiden drog jag mig därifrån då jag skulle åka till brorsans lägenhet och hjälpa han. Men när jag ringde han så visade det sig att han var på sjukhuset för att lämna prover som han helt hade glömt bort. Han skulle åka och vara med sin dotter sen. Jag ringde kusinen Anna som hade hört av sig och så stack jag över bron till Hjalmar Brantingsplatsen och mötte Anna. Alltid så vi brukar göra, så mysigt. Det blev att vi brumma iväg till Stora Höga och käka på Pizzahouse haha. Hon är så go! Dom gör verkligen världens bästa pizza där. Freddan kom förbi och sa hej. Sen körde Anna tillbaks till Göteborg och släppte av mig vid Centralen så jag tog tåget tillbaks till Varberg. Syrran hämta upp mig runt 21 tiden och så åkte vi hem och kolla på sista filmen, Dark Shadows :)


På tisdag stack jag och syrran först till Ullared och gick runt där. Fick handlat nagellack, sängkläder, puzzel och en pjamas till Viking med en pirat på. Köpte andra grejer också :) Vi käkade middag och fikade. Blev en semla till ;) Var verkligen jätteunderbart att få egentid med syrran. Hon är så himla go och stark. Världens starkaste person som jag vet. Älskar henne så grymt mycket!
Sen åkte vi tillbaks till Varberg och stack till Apoteket och sen hämtade ut mitt paket på ICA och handlade med grejer hem för att göra ungsstekt falukorv och mos.
Hemma så lagade syrran och John middag medans jag och Viking spela Angry Birds. Helt sjukt vad grym killen är :D Slog mig med hästlängder haha.
Vi kollade på en film på teven och sen slockna vi.

På onsdagen gick vi upp tidigt och dom körde mig till Landvetter flygplats. Det hade snöat en massa under natten så jag lämnade ett vinterlandskap och landade i Belgien i ett vårlandskap.
Längtar tills nästa gång jag kommer hem! :)

Då ska jag träffa dig älskade Malin (om alla är friska och krya :) ).

Älskade Viking på väg till flygplatsen

Massa snö :P

Går in för landning över Belgien :)

Fick köpt med mig en 1000-sidig pocketbok som jag läser långsamt i ;) Tåget från flygplatsen till Gent.

Hemma i Gent igen, vår lägenhet är till höger


Kram på er goingar